rodeo

Hej govänner, nu närmar vi oss slutet. Suck, kanske inte mina kunder tycker, eller våra vänner. Men lite vemodigt är det att åka och lämna denna familj, som tröst har jag att dom kommer till Sverige om en och en halv månad. Så jag ska nog överleva. 

Familjen cowboyhatt

Å andra sidan ska det bli kul att komma hem till familj, vänner och kunder igen. Det var ju två månader sen sist vi sågs. Ska bli skönt att sova i sin egen säng, äta sin egen mat (har inte saknat den så mycket, men ändå), ha det lugnt och tyst (på gott och ont), få uppleva de ljusa kvällarna (har nog saknat det ganska mycket faktiskt).

Det jag kommer sakna mest är Brorsan med familj. De underbara ungarna, den varma härliga sommaren (hoppas dock att jag tar med mig den hem), och framför allt att vara ledig. Men jag har den svenska sommaren framför, endel bröllop, lediga helger, och härliga stunder. Ser faktiskt fram emot att gå till jobbet lite med, speciellt att träffa kunderna. Så ja, inte så hemskt att komma hem. Daniel tycker nog att det är jobbigare än jag, men han har har ju bara varit här i en månad.

I fredags var vi ju på rodeo. Det var mycket underhållande, speciellt om man är bonntös. Skulle kunna tänka mig att bli en cowgirl faktiskt. 

Här skulle dom fånga en kalv och binda ihop tre ben på så kort tid som möjligt.

Här va det kidsens tur att jaga kalvar, kalvarna hade rosetter som dom skulle ta. Såg för roligt ut, en hel drös med ungar rände över planen.

En söt liten svensk cowboy.

Godnatt